onsdag 23 februari 2011

Det händer saker

Det sista dygnet har varit omtumlande. På jobbet har det varit väldigt lugnt. Många sportlovslediga och ännu fler sjuka barn. Vi har haft 7 av 28 inskrivna barn så det har varit något av en semester i två veckor.

Tjuren han skrämde upp mig rejält. Tisdagar är hans träningsdag, och när jag igår ringde för att höra om han tänkte träna eller inte, så sa han att han var på väg till akuten.
-Ont i magen, orkar inte prata.
Eh...sedan dröjde det länge innan jag fick kontakt igen. Jag fick något enstaka sms om att han nog skulle bli väldigt sen. Tjuren är en sån där som aldrig har ont...eller åtminstone inte visar det. Hans träning, en form av stridskonst, består mycket av att härda smärta. Så smärta har aldrig bekommit honom. Han ser sm
ärta mycket som en tankegrej. En tankegrej som jag inte begripit mig på för jag har ont så jag knappt kan stå på benen ibland.
Hur som haver, mitt i natten kom han hem. Då låg jag och sov. När jag åkte till jobbet så låg han och sov.
När jag kom hem från jobbet låg han och sov.

Men egoistisk som jag är så var det inte i första hand av oro för honom när han var på akuten. Jag var orolig för att chefskurs imorgon och på fredag inte skulle vara möjlig att genomföra. Det är facket som ordnar kursen. Två dagar med hotellövernattning. Jag får betalt men det är som semester. Och jag har varit och är fortfarande rädd för att jag inte ska kunna genomföra det. Tjuren anser att jag kan åka, och blir det så illa att han måste läggas in så ringer han. Så kan man ju se det också....

Jag var nära att ställa in resan, men samtidigt så tänkte jag så här; Skulle han göra det för mig?
Nästa helg ska han på träningsläger. Och i april så åker han iväg till Japan för att träna i två veckor.
Och jag är inte i någon god fysisk hälsa, tvärtom så är jag i sämre fysisk form än på mycket länge. Jag vill dock inte bli martyr.

Imorgon åker jag iväg på min kurs, och blir han värre får jag väl komma hem. Jag har sett fram emot det här, och det skulle inte förvåna mig för fem öre om han blir akut värre inatt. Och tjuren kommer åka på sitt träningsläger nästa helg såvida han inte får träningsförbud av läkare.

Vi vet inte varför han fick så akut ont, men han har fått order om att komma tillbaks om han får feber eller om smärtan blir värre.

Imorgon åker jag alltså iväg till Stockholm. Det förutsätter jag. Men först måste rycka in för en sjuk personal och öppna förskolan imorgon, och jobba en timme innan jag får åka iväg till tåget för att åka iväg.
Jag tänkte faktiskt INTE ta med mig datorn för en gångs skull. Jag har ju min Iphone om behovet blir för stort.
Annars hade jag tänkt tillbringa kvällen på hotellrummet med att läsa och reflektera. Jag behöver verkligen reflektera över min roll som ledare. Det är verkligen nytt för mig, och att folk vänder sig till mig.
Jag ser verkligen fram emot morgondagen och jag skulle verkligen bli ledsen om det inte blir av.






1 kommentar: