Jag känner mig verkligen nöjd med mig själv. Jag har kommit igång med träningen och kan gå ner till min Crosstrainer och köra även om jag från början inte känner för det. Jag har ju min fibromyalgi, och jag märker att värken blir så mycket bättre de dagar jag tränar än de dagar jag inte tränar. Det är som om kroppen hinner stelna till och det blir etter värre att röra sig efter två träningsfria dagar.
Nu tränar jag inte främst för att gå ner i vikt, utan för att må bra och ge mig själv bättre förutsättningar att klara av jobb, familj och vardag utan smärta. För hade vikten varit största moroten så hade jag lagt av här och nu. När jag ställde mig på vågen igår så hade jag gått upp 3 kg!
Japp! + 3 kg. Så istället för att väga 85 kg som jag gjorde för två veckor sen så väger jag numer 88 kg!
Jag vet ju att jag är tjock, det behöver ingen våg tala om för mig. Och jag är glad över de framstegen jag gjort rent konditionsmässigt. I feburari så rörde jag inte på mig alls. När jag började att röra smått på mig i mars så var 10 min på Crosstrainern ren pina. Och jag var handikappad och sjuk två dagar efter.
Nu har jag kommit upp till 46 minuter 4-5 ggr i veckan och det tycker jag är väldigt bra.
Naturligtvis tänker jag inte sluta träna för att jag gått upp i vikt,men jag tycker att jag någon gång kunde få följa mallen. Jag rör på mig 100% mer än för två månader sedan, jag har inte ändrat kosten. Jag äter lika onyttigt som vanligt...men 3 kg upp!!!?
Jag har en stor svaghet för chips och andra onyttigheter. Och jag har svårt att sitta framför teven utan att ha något att snaska på. Men nu blir det slut på det.
Om jag ger upp kvällsätandet och tränar den mängd jag gör nu...då borde jag väl i rimlighetens namn gå ner något enstaka kg.
Frågan är vad jag ska ersätta kvällsnackset med? Sluta se på teve? Hade jag haft en hund hade jag kunnat gå en långpromenad på kvällen istället. Nu har jag inte det så jag måste hitta på något substitut.
Tjuren är förövrigt i Japan nu. Han graderade sig till femte dan, så nu kan han öppna egen klubb om han vill. Det hoppas jag att han inte vill för då lär jag aldrig se honom.
Något beslut om hund har vi inte gjort än. Men oj vad jag längtar efter en vovve!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar